KENNEL BLÅGUL

Jag och flera med mig får ofta höra att våra hundar inte duger. Duger inte till vad? De sysslar inte med spjutspetskompetens eller anses inte heller vara våra arbetsredskap. Våra hundar är i första hand familjemedlemmar och triathleter. Förutsätt inte att jag vill ha något annat, bara för att du vill.

När ska du skaffa en riktig hund?

En fråga jag bl.a. fått på prov med Tequila. Kanske var hon inte den snabbaste hunden, men hon gjorde som hon blev tillsagd och missade aldrig en vittring. Hon gick heller inte ur hand, utan tog alla tecken/signaler och framförallt så var hon precis lika godkänd som de andra hundarna som deltog.

Vad är en riktig hund? Är det jaktidioten som i EKL inte hittar apporterna i söket förrän efter tio minuter (eftersom den först måste springa av sig) och sedan antingen tömmer söket eller fortsatt inte hittar något? Eller är det hunden som hittar de fem första ganska snabbt och som sedan kroknar? Jag vet vilken jag föredrar.

Du vet att du aldrig kommer få en jaktchampion va?

Något jag fått höra inte bara en, utan flera gånger! Det lustiga är att det är oftast sagt att personer med sämre meriterade hundar än mina. Hur kommer det sig?

News flash – jag hade absolut kunnat fixa en eller kanske fler jaktchampions, OM jag bara hållit på med en gren. Och även om jag inte kan få det, så vet jag inte varför det skulle vara enklare med en annan typ av hund. Våra tillkortakommanden har aldrig berott på att hundarna är omotiverade för arbete. För dåligt tränade? Möjligen. Osäkra på arbetsuppgiften? Må hända. Omotiverade? Nej!

När det kommer till B-prov så SKA det vara en egenskapsbedömning och möjligen är det det i NKL. Resterande klasser handlar enbart om lydnad, bar inlärningsförmåga och kondition.

Jag hade omplacerat den hunden!

Ett förståligt svar OM jag hade siktat in mig på att bli bäst i världen och absolut inte kunde tänka mig att göra något annat. Men ursprungsfrågan var ”hur får jag min hund att bli bekväm i vatten”, dvs tips om problemlösning – inget annat.

Och det mest tragiska är att det varken är första eller sista gången jag (och flera med mig) kommer få det alternativet, trots att det inte HAR efterfrågats eller KOMMER att efterfrågas. Jag har den hunden jag har och jag gör det bästa av situationen. I de flesta fall har jag faktiskt löst upp knutarna själv och dessutom lärt mig massor på vägen. Något jag aldrig gjort om jag omplacerat eller bara köpt nytt och börjat om. De svåra nötterna är de som utvecklar dig som hundtränare – inte räkmackorna!

Man kan inte få förstapris på jaktprov med godisbelöning!

Det bästa sätter att motivera mig, är att säga ”du kan aldrig”. Just detta citatet sades av en jaktprovsdomare, vilket naturligtvis väckte min inre Pippi Långstrump.

Baily var vår första hund – enbart köpt som familjehund och absolut noll tanke på tävling eller prov. Fyra år gammal blev han SE LCH och efter det sadlade vi om till en kort brukskarriär, med ett uppflytt till lägre klass. Dock blev det aldrig någon start, eftersom vi vid sex års ålder sadlade om till en ”jaktkarriär”.

Preparerade med kebabpizza samt externbelöningar, så tog vi (den exteriöravlade, ljusa, fluffiga, godisätande golden) ett förstapris. Hade jag haft den kunskapen jag har idag, så hade han absolut kunnat ta både en och flera ettor i EKL, men vi nöjde oss med denna ettan

Jag söker problemlösning – inte göra mig av med ”problemhunden”

Om jag eller andra med mig INTE ber om råd när det kommer till hundköp, snälla behåll dina råd för dig själv! Om jag mot förmodan (läs kommer aldrig hända) skulle vilja byta inriktning på ras/typ, så söker jag upp den informationen själv.

OM jag ber om tips att lösa eventuella problem, ge mig det och om du inte har någon lösning, så säg det. Omplacering är inte ett alternativ och ny valp köper jag för att jag vill ha det – inte för att jag inte kan hitta de rätta knapparna på de hundar jag har!

Säg inte åt mig vad jag kan och inte kan – du har ingen aning om mina kunskaper eller vad som driver mig! Eller någon annan heller för den delen. Man kan och bör absolut utgå från sig själv, men man kan inte förvänta sig att alla tycker likadant som du. Att scanna läget innan är ALLTID en bra idé!

Våra hundar är triathleter!

Jag kommer aldrig har varken strukturen eller tålamodet att satsa på enbart en gren. Jag kommer troligen inte heller ha intresset att peta på detaljer in absurdum och jag kommer sannolikt inte heller lägga hundraprocentiga grunder, MEN jag har ett imponerande pannben och letar jag efter en lösning, så hittar jag den oftast – med eller utan hjälp från andra!

Till sist så låter jag våra ”triathleter” tala för sig själva!

Don’t ask, don’t tell

Om jag eller andra ber om ett SPECIFIKT råd, så önskar jag/vi svar på det – inte något annat! ”Hur svårt kan det va?!”.