Idag var vi en snabb sväng i Lotushallen – platsen för lördagens tävling. Återigen en helt ny plats för Jäger, men inget i den nya miljön som störde honom nämnvärt. Varken lukter, agilityhinder eller tunnlar. Är så otroligt nöjd över hur han bara accepterar allt nytt jag utsätter honom för, utan att ens fundera på var han är, varför han är där eller huruvida jag är nervös eller inte.
På det stora hela gick programmet riktigt bra (minus en koppelloppa på halten i följsamheten) och det vi har tränat på funkade faktiskt riktigt bra – stadgan på inkallningen, apporteringen samt fjärren satt som en smäck och själva tagandet av apportbocken var bra även det. Sen kom vi till hopp över hinder och av någon anledning ville/förstod han inte att han skulle hoppa, utan valde först att springa jämte och när inte det funkade, så testade han fjärren för att tillslut hoppa, om än tveksamt.
Samma sak hände i arenan i veckan och den enda gemensamma nämnaren är att det var fler plank vi vanligtvis har när vi hoppar. Osäkerheten i sista momentet satte även sina spår i vidare fotgående, då han inte längre var säker på om han skulle sitta kvar eller följa med, så veckan som kommer blir det att säkre upp starter, befästa stadga och få tillbaka säkerheten i hoppet – ”hur svårt kan det va?!”.
Lämna en kommentar