Lördagens rallytävling var speciell på många sätt. Först och främst för att jag hållit en jaktkurs hela dagen (och skulle hålla dagen därpå), med kanske framförallt för alla ollonborrar som infann sig så fort lamporna tändes på plan. Vidriga, enorma skalbaggar, som dundrade fram som värsta attackhelikoptrar. Störningsträning de luxe minst sagt!
Limoncello var först ut och som tur var så slapp vi skalbaggarna då. Hon hade en riktigt härlig attityd och verkade njuta av varje sekund inne på banan. Tyvärr var jag lite ringrostig i min handling, vilket kostade oss en onödig tia i felövning (hon backade framför istället för att stå framför), men vi lyckades ändå med bedriften att ta första CERTET efter mammaledigheten och dessutom räckte hennes 90 poäng till en 7:e plats.
När det sedan var dags för Xanté så svärmade ollonborrarna som allra värst (ni ser på filmen hur folk i bakgrunden viftar och sprattlar för glatta livet) och jag tyckte de var precis lika äckliga som alla andra, men jag bestämde mig också att så att så fort kopplet åkte av, så fick jag helt enkelt bita ihop. På en skylt blev det för mycket (sitt, byte bakom, sitt) när en ollonborre landade i nacken och började krypa, men i övrigt är jag sjukt stolt över hur bra både jag och min hund höll ihop – 100 poäng, klassvinst och en grym start på vårt samlande av kvalpoäng till 2018.
Havana var sist ut och hon var taggad till tusen (tyvärr filmade bara Lasse när jag satte på henne kopplet efter avslutad tävling) och även om hon tyckte jag betedde mig underligt när jag duckade och kastade mig mot marken medan vi väntade, så dök inget av hennes gamla osäkerhet upp. Som tur var hade det värsta svärmadet lagt sig och jag kunde återigen koncentrera mig på att föra hund, istället för att gå runt och tänka ”inte vifta, inte vifta, iiiiiinte vifta”. Två sned och hon sluta på en 4:e plats med sina 98 poäng. Så nöjd med både mig själv och mina hundar den här helgen!
Lämna en kommentar