I söndags var det återigen dags för en dubbeltävling i Ulricehamn och med mig hade jag Xanté och Havana – två olika hundar, två olika mål. För Xantés del gällde det att försöka höja vårt kvalsnitt, medan när det kom till Havana, så var glädje och trygghet prio ett.
Xanté var först ut på båda banorna och på den första banan (B-banan), så var han het som en habanero. Jag fick kämpa mitt yttersta för att hålla honom på plats och i fokus, men det kändes riktigt bra och det lönade sig ännu bättre. Full pott och ensam högst uppe på prispallen!
Havanas tur på Lenas bana och för en gångs skull hade vi lite flyt när det kom till ljud och störning. Bana A hade kört färdigt, så vi var helt ensamma inne i hörnet på bana B – den perfekta starten helt enkelt. Havana gick som en dröm, men framförallt kände jag att hon älskade varje sekund där inne och när vi var färdiga, så fanns det ingen tendens att ”flykta” mot bilens trygghet. Att hon dessutom fick CERT, 99 poäng och en andra placering var mer än jag någonsin vågat hoppas på.
Lite väntan innan det var dags för banvandring för bana A – en bana med ett antal svårigheter (bl.a. en skylt en knapp meter bakom det andra konskicket), så jag stegade, måttade och banvandrade med yttersta noggrannhet, för att sedan sätta upp en liknande ”bana” utanför. Naturligtvis började det skjutas lagom till jag skulle ta ut Havana, men döm om min förvåning när hon faktiskt inte brydde sig. Bästa känslan ever!
Xanté gjorde en helt okej andra runda, men precis som förra gången vi tävlade på den banan, så var han allmänt ofokuserad. Om det berodde på närheten till publiken eller om jag inte var tydlig nog, har jag ingen aning om, men vi drog på oss några onödiga bris efter jag hämtat upp honom vid sista konskicket och efter skicka över hinder (båda på höger sida). Som tur var kostade det betydligt mindre än vad jag hade förväntat mig och vi fick ihop ytterligare ett CERT på 97 poäng. Höjda kvalsnitt med totalt 14 poäng och dessutom vann vi specialpriset för den hunden som hade högst sammanlagda poäng på de båda banorna. Wiiieee!!!
Havana gick som en dröm på den avslutande banan, trots skott utanför och trots att hon borde vara ganska trött. Svansen gick hela tiden och hon hade en grym attityd. Ett litet missförstånd vid andra konskicket, gjorde att hon satte sig och felövningen var ett faktum, men vad gör det om hundra år. Jag är mer nöjd över hennes 85 poäng, än vad jag varit med någon SM-start hittills. Vi är på rätt väg och vi ska fixa det här – ”hur svårt kan det va?!”.
Lämna en kommentar