Gårdagens tre rallytävlingar var verkligen ömson vin, ömsom vatten, men de visar också att om man inte kastar in handduken, så är allt möjligt – vilket Limon var ett ypperligt exempel på.
Första tävlingen hölls i ett litet ridhus. Bangränsen var porten in, vilket inte gav oss tävlande någon möjlighet att vänja hundarna vid miljön. Nu brukar det vanligtvis inte vara något problem för Limon, men hon var allmänt ofokuserad (varpå jag blev stressad och därmed även övertydlig, vilket gjorde Limpan låg), så jag valde att diska oss, för att peppa upp henne inför de nästföljande tävlingarna.
Xanté däremot var allt annat än låg. Han kände mer för att köra sitt eget race, så honom valde jag också att diska, genom att faktiskt säga till honom på skarpen att ”nu lyssnar vi”. Det hjälpte en hel del och resterande bana var faktiskt riktigt bra.
Bana nummer två var en riktigt klurig bana, med skyltar som lätt kunde förväxlas – både av förare och hund. Limon var först ut och även om hon (och jag) fortfarande kändes tveksam, så var det stor skillnad och det räckte till 93 poäng och CERT.
För Havana var det en rejäl utmaning, med nu miljö och en massa ljud. Vissa delar av banan fullkomligt älskade hon, medan andra var lite jobbigare. Dock kände jag aldrig att hon tyckte det var obehagligt, vilket var ett stort snäpp upp från Svalöv. Däremot räckte det inte till CERT, men med tanke på vad vårt egentliga mål är, dvs att vänja henne vid olika miljöer, så är jag mer glad över dessa poäng, än vilket CERT som helst.
Xantés tillsägning på första banan hade verkligen gjort nytta och han gick som en gud. Åtminstone fram till nästsista bansträckningen, då jag såg hur Havanas leksak jobbat sig upp ur ryggfickan och hängde ut på min högra sida. Hur f-n skulle jag lösa det?! Inga problem på den sträckan jag var på för tillfället, men sedan hade jag en ganska lång sträcka där min högra sida skulle synas för domaren och då även den knallrosa leksaken som hängde ut.
Jag gjorde mitt bästa att steloperera min arm, så den skulle dölja leksaken, men det gjorde också att mitt kroppsspråk blev fel, varpå Xanté missförstod mig och snurrade utåt istället för inåt och tio poäng försvann på ett kick. Tyvärr tappade jag fokuset på konskicket och glömde att påminna honom att han skulle stanna, så han kom och mötte mig, vilket resulterade i ytterligare tre poäng bort och vi slutade på 85 poäng. Surt sa räven!
Jag hade hela dagen funderat på om jag skulle stryka Limon från sista tävlingen, men valde att ge det ett sista försök. Nu skulle jag inte ”överhjälpa” henne, jag skulle sträcka på mig och jag skulle öka steglängden och vips gick vi från ”superdräktig” till min vanliga peppiga lilla hund. En grym känsla och grymma poäng! Full pott på vår sista chans och en säkrad plats på årets SM med 693/700 möjliga poäng! Wow liksom!
Xanté gjorde en fantastisk runda även han. Tyvärr glömde jag påminna honom att han skulle stå kvar efter ”stå framför, backa”, men det räckte ändå till 97 poäng, CERT och höjt kvalsnitt med 10 poäng. Än lever drömmen att kvala även honom till SM
Lämna en kommentar