KENNEL BLÅGUL

Tio träningsdagar senare, så är vårt experiment klart och att säga att det gick långt över förväntan, är en underdrift. Endast två nollor på tio moment (en 10:a, en 9.5 och en 8.5 som blev 6.5, eftersom jag valde att berömma rätt apport på dirigeringen) och snitt sju på resten – på tio dagar!!! Visst, vi har långt kvar tills vi ens är i närheten av att vara färdiga, men då mina vänner, då kommer hon vara helt fantastisk.

• Fria följet var nog vårt bästa någonsin. Inte vad gäller tekniskt utförande, men när det kommer till attityd på tävling – betyg 7.5
• Zätat är enbart mitt fel, då jag var allt för mesig i mitt  kommando på sättandet och därmed missade ett skifte- betyg 7
• Inkallningen är jag så nöjd med. På träning har hon haft ”betänketid” när det kommer till starten på första sträckan, men idag sprang hon direkt. Att hon sedan kommit på att hon ska lägga sig och därför anser att det är onödigt att springa, jag det är bara en detalj – betyg 7
• Rutan blev för svår (massor av hundar missade den) och när det krånglade redan på konskicket, så var det momentet mer eller mindre dödsdömt från början. I den bästa av världar, så fixar vi den, men detta var inte ett utav dessa tillfällen – betyg 0

Efter att alla avslutat de första fyra momenten, så var det dags för gruppmomenten. På mer än hälften av tävlingarna som jag och Lasse startat på samtidigt, så har vi dragit numrena jämte varandra och idag var verkligen inget undantag (Lasse 15, jag 16). Sitt i grupp var inga bekymmer (full pott), men min stora farhåga var att hon skulle lägga sig på Lasses kommando, medan det jag borde oroat mig för, var huruvida hon skulle lägga sig på mitt. Tre ”ligg” innan hon faktiskt lade sig, men i övrigt var det snyggt (betyg 7).

Tyvärr hade Lasse och Havana otur igen och efter att ha fått full pott även de på sitt i grupp (8:a på fria följet, 10:a på zätat, 6:a på inkallning och 0 på rutan), så var det några ”rallyförare” att köra race (naturligtivs med bilar som baktände) under platsen, vilket gjorde att Havana gick upp och nollan var ett faktum. Tredje tävlingen i rad det händer och på det momentet som kräver allra mest tilltro och trygghet. Lasse blev naturligtvis otroligt ledsen och då framförallt eftersom Havana verkligen var så glad på denna tävlingen. Mitt hjärta blöder för dem och nu hoppas jag att det räcker med otur för dem.

Lasse och Havana åkte hem, medan jag och Limon stannade kvar för resterande fyra moment.

• Dirigeringsapporteringen, jag säger bara wow! För det första så har momentet inte ens funkat på träning och för det andra så såg hon inte ens när den högra apporten lades ut, att då bara behöva ett extra kommando för att få henne på rätt spår, var ett förstapris i sig och när hon vände hem, så vale jag därför att bekräfta genom att sträcka upp händerna i ett tyst beröm (syns inte på filmen) – betyg 6.5
• På hopp apport stördes hon ut av funktionärerna som stod jämte hindret (inget vi kunnat träna på, men något vi måste få till), vilket gjorde att jag behövde visa henne över hindret – betyg 7
• Vittringen var ytterligare ett moment som strulat på träning, men idag så satt den som en smäck. Då ska även tilläggas att det var första gången med vittring på de andra pinnarna – betyg 9
• Fjärren, som jag trodde skulle gå riktigt bra, blev en nolla. Jag tyckte jag var jättetydlig i mina kommandon, men på filmen hör man all trafik, ser hur Limon försöker tyda, men hon har inte en suck om vart jag vill komma och jag väljer att belöna, genom att låta henne springa till mig, när hon utför sista skiftet – betyg 0

Att på bara tio dagar få totalsumman 183 poäng med 80 poäng bort i nollor, 6 poäng bort i belöning, 9 poäng bort i tveksamma kommenderingar och 8 poäng bort för att hon vet vad som komma skall, tycker nog jag kan räknas som en grym prestation. Om man bara vågar testa, så kan det faktiskt gå ganska bra. ”Hur svårt kan det va?!”.