Igår träffades lydnadsgänget i Falkenberg och jag fick hjälp med att köra igenom Xanté och tur var väl det. Vi hade nämligen en hel del stora missförstånd på många av momenten, där Xanté valde att chansa istället för att lyssna och även om själva träningen inte kändes som en optimal uppladdning just där och då, så väljer jag så här i efterhand att se felen som en möjlighet, istället för ett misslyckande. En möjlighet att påtala fel, en möjlighet att hitta brister i vår träning, men framförallt en möjlighet att rätta till det som gått åt pipsvängen och på så sätt gå framåt i vårt tränande och tävlande.
När något inte funkar som jag tänk mig, så försöker jag ta ett steg tillbaka och betrakta problemet ”utifrån”. Ta t.ex. Xantés inkallning där läggandet blir ett ställande. Varför lägger han sig inte, när hans första intention faktiskt är att göra just detta? Jo, för jag har så smått börjat träna i ett verbalt kommando på ställandet. När vi påbörjade den träningen så var det snarare tvärt om – han lade sig istället för att ställa sig och vi har fått traggla ”ligg är fel, stå är rätt”. Självklart blir det problem för en hund som Xanté, som gärna vill vara steget före och tänker själv och till imorgon gäller det bara att rädda det som räddas kan, dvs använda dubbelkommando.
Ett annat exempel (och det tog tid innan jag fattade hur han tänkte), var jaktdirigeringsträningen som vi nött inför förra helgens jaktprov. En övning där man sätter ut en dummie, går c:a tio meter och sätter hunden med ryggen mot dummien, medan man själv går tio meter till. Vilket moment påminner det om och vad kan det ge för resultat? Jo, att Xanté gör ett kanonsnyggt ”ut” bakåt och hämtar mittapporten. Visst, jag pekade åt vänster, men Xanté ”visste” ju vad vi gjorde och när man ”vet” då behöver man inte ta in information.
Att hitta anledningen till varför ens hund inte gör som du tänkt är inte alltid så enkelt, men ju fler ”aha-upplevelser” man får, desto mer har man att jobba med när nästa problem uppstår. För problem och fel kommer man aldrig undan. Det är hur man väljer att hantera det som gör skillnad. ”Hur svårt kan det va?!”.
Lämna en kommentar