NU HAR JAG KANSKE GJORT NÅGOT FÖRHASTAT

Nu kanske jag gjort något förhastat, men efter de två senaste dagarnas grymma jaktträning med Limon, så har jag anmält till jaktprov. Vi har fortfarande en bit kvar på vattnet (speciellt om jag behöver skicka en bit från vattenkanten), men samtidigt så tror jag inte vi är så långt borta från att tippa över på rätt sida. Igår fick hon ett nämligen ett provliknande upplägg, med två enkelmarkeringar på land, en på vatten och ett dolt sök. Landmarkeringarna var inte så långa, men landade ganska klurigt och fast hon inte hittade med en gång, så jobbade hon på tills hon gjort det. Spontana upptag och härliga inlevereringar.

Vattenmarkeringen blev medvetet ganska lång (40-50 meter), eftersom vi inte ville ha markering på blankvatten, så fick det bli så. Limon gick i ganska försiktigt, men samtidigt bestämt. Tyvärr låg det en pinne fem meter ut, vilket Limpan tyckte var mycket bekvämt och apporterade in den. Typiskt! Bara att göra om och göra rätt.

5.jpg

Truten hade dock hamnat såpass långt ut i vassen, att Andrea inte kunde kasta om, varpå vi fick skicka på linjetag. Och här visar Limon vilken härlig hund hon är, för trots att hon inte fått någon ny dragning genom ett kast, så kan jag stötta henne hela vägen ut (Dea fick kvacka vid två olika tillfällen, men det var allt) till fågeln, vilket känns tryggt. Spontant upptag även på den slemmiga truten och efter lite övertalning, så tog hon vattenvägen tillbaka och lämnade av fint i hand. Grymma lilla hund!

Avslutningsvis gjorde vi söket – nio vilt ute, varierande terräng och runt 80 meter djupt. Jag måste säga att jag blev positivt överraskad över hur bra hon jobbade och vilket fint tempo hon höll. Med Dea filmandes ute i söket, så hade vi självklart så väl dragning, som störning och jag kan bara konstatera, ju mer vegitation, desto bättre arbete. Efter åttonde viltet kommit in, så valde jag att bryta. Hon hade säkert letat upp det sista med, men jag tyckte liksom inte det fanns någon anledning och valde därför att sluta på topp.

Tre veckor till debut – ”hur svårt kan det va?!”.

Lämna en kommentar