Rallytävlingar i Sölvesborg idag och först ut var Bacardi. Hon har inte gjort något sedan sin tasskada i början på september och visade klart och tydligt att hon inte är en hund som vilar sig i form. Hetare än en piri piri och mer svårmanövrerad än en kalv på grönbete och som ni kanske kan förstå så är det inte den allra enklaste kombinationen. Jag gjorde dock mitt yttersta för att nå mitt mål för dagen – att bibehålla mitt lugn oavsett hur gasade Bacci blev. Något som faktiskt gick över förväntan. Att dessutom poängen översteg känslan med hästlängder, visar ju bara på att ”it ain’t over til the fat lady sings”. 94 poäng och en andra placering!
För Limoncellos del var det debut idag och när jag såg dagens bana, så var det väl inte så att jag jublade. Inte för att den på något sätt var komplicerad (det var en väldigt bra bana), utan snarare för att den var fylld med de flesta av mästarmomenten, något vi tränat på allt för lite. När vi värmde upp utanför så insåg jag ett av problemen på banan, vi har fokuserat alldeles för mycket fjärren. Backa framför blev backa sitt, om och om igen. Tillslut nådde jag fram och lyckades belöna ett par backanden, men huruvida det skulle funka på tävling hade jag ingen aning om.
På något sätt lyckades trots detta jag värma upp på helt rätt sätt, belöna de rätta tankarna hos Limpan (och mig med för den delen) och dessutom, när det väl gällde, så förde jag henne lugnt och fokuserat inne på banan. Visst lite småmissar här och där, men att vi skulle lyckas så bra som vi faktiskt gjorde, var mer än vad jag någonsin vågat drömma om. 92 poäng och en fjärde placering i debuten.
Limoncello – hunden som äger mitt hjärta.
Lämna en kommentar