KENNEL BLÅGUL

Igår tog jag äntligen tag i det – ett beslut som legat och gnagt i bakhuvudet ett bra tag, men som jag tidigare inte fått tummarna ur att göra. Igår kastrerade jag  Xanté. Samtidigt som det är skönt att ha fått det gjort, så är det även lite vemodigt. Här har vi en hane som inte har några som helst ”hanhundsproblem”. Han kan träna tillsammans med löptikar -vare sig det gäller sök, lydnad eller rally- han springer inte omkring och markerar överallt och han är inte ett uns aggressiv mot andra hanar. Han mår bara dåligt vid löp, men det räcker. Mer än väl.
Troligen kommer hans päls bli helt oregerlig -den finns redan i överflöd om man säger så- men det finns ju en trimmaskin i hemmet och även om jag älskar hans fina päls, så kommer jag inte älska honom mindre i en ”Baily-kostym”. Lilla hjärtat.