Idag var jag och Limon på vår första lektion hos Birgitta. Är så fantastiskt glad att ha denna underbara personen i mitt liv. Hon ger mig utmaningar. Hon ger mig konstruktiv kritik. Hon har alltid en bra förklaring, till varför man bör göra som man gör. Hon är grym på att läsa både hund och förare, samt har en erfarenhet som inte går att köpa för pengar.
Ta till exempel det här med godisbelöningar och jakt – idag fick jag en helt logisk och RIMLIG förklaring, till varför jag inte ska mata min hund med massor av godis. Inte bara det här vanliga ”ni ska inte belöna med godis, för att jag säger det”, utan snarare ”belöna inte så mycket med godis, för att hon inte ska gå upp i varv och för att hon ska bibehålla fokus och lugn på uppgiften”. Köper det rakt av, eftersom jag inser att det är precis ”spot on” på Limon. En bra instruktör talar om VARFÖR man ska göra en viss sak och inte bara ATT man ska. Det är en enorm skillnad.
Vi började med att släppa lös Limon på ett ”hopp och lek”. Här visar hon sin självständiga sida och trots att hon inte har en flock som stöd och trots att hon är på ny plats, så far hon iväg som en skottspole för att undersöka terrängen. Trots detta så reagerar hon BLIXTSNABBT på min inkallningssignal och kommer direkt. Wiiieee!!!
Nästa utmaning blir att lösa ett problem. Jag och Birgitta kliver över ett fårstängsel -inte fullhöjd- medan Limon blir kvar på andra sidan. Hon funderar ett tag, gör några tafatta försök att krypa under, med sedan tänds den där gnistan, som jag sett massor av gånger hos hennes mamma och hon kryper helt sonika under. Problemet löst.
Sedan fick vi köra lite följövningar inne i skogen. Raska steg hos matte och utan att säga ett ord, så ville Birgitta se Limons reaktion. Vid ett fåtal tillfällen hängde hon på ganska bra, men för det mesta skuttade hon mest runt och bjöd på lekinviter eller tramsade med pinnar -av förklarliga skäl har vi följsamhet som hemläxa-
Vi avancerade vidare till en markering. Inte speciellt lång, men utmanande med terräng istället. Limon, som inte fått någon markering förrän i onsdags, gjorde ett fint arbete, för TROTS att hon inte visste vad hon letade efter, så låg hon kvar i området och letade tills hon hittade vad hon sökte. På plussidan så kom dummien NÄSTAN hela vägen in i hand.
Näst på tur var en memory. Birgitta kastade en dummie på stigen och sedan gick vi knappa 10-15 meter. Där stannade vi med ryggen mot dummien och väntade c:a 30 sek. Under tiden letade Limon pinnar och när vi väl vände oss om, så hittade hon en ny pinne att bära runt på. Efter att jag plockat ur den ur hennes mun, var väl knappast jag eller Birgitta övertygade om att hon kom ihåg kastet. Döm om vår förvåning, när den lilla loppan SPIKAR den och kommer in och lämnar av i hand!
Vi går vidare och hon får ytterligare en memory, men den här gången lite mer uppstyrt vid sidan och på lite längre avstånd. Inga problem -fick säga till henne en gång att hon skulle sitta, men i övrigt gick det fint- Dock märktes det att hon började bli trött och efter att hon hittat dummien, så var hon på väg åt ett annat håll och när jag kallade på henne, så glömde hon tygpåsen på vägen och sprang glatt in till mig. Avslutningsvis fick hon återigen lösa problemet med fårstängslet, men den här gången fick man inte krypa under. Det tog några tappra försök från henne, innan hon insåg att kan man inte kunde lösa problemet genom att krypa under, ja då får man hoppa över. Grymma lilla loppa!
En hel del hemläxa fick vi så klart, men nu är vi på gång och det känns riktigt härligt att börja i rätt ända för en gångs skull. Med sikte på A-prov:
- Lära in kommandot över/hopp.
- Göra ENSTAKA memory/markeringar.
- Träna på följsamheten.
- Träna stoppsignal vid sidan och UTAN boll-/godisbelöning.
- Träna på lättburet vilt en gång i veckan.
- Få jobba lite med aktivitetsspel, men inte till någon överdrift. Tanken är att stimulera problemlösning.
- Få henne att tänka själv -det kommer nog vara den lättaste uppgiften, eftersom hon redan är så bra på det-
Lämna en kommentar