Igår blev det ingen träning alls. All min energi gick åt till promenader och trim/dusch av sex hundar, men att bara gå promenader, kan ibland visa sig vara riktigt bra, för i söndags när jag gick eftermiddagspromenaden med Bacci och Limon, så kanske jag hittade en nyckel till vårt fotgående. Tänkte inte på det så mycket till en början, utan slentrianbelönade mest när Bacardi slöt upp i ett fotgående. Dock slog det mig ganska snabbt vilken PERFEKT position hon hade.Vad var då skillnanden? Jo, mitt tempo. Eftersom vi ”bara” var ute och gick, så höll jag ett ganska högt tempo, vilket gjorde att hon var tvungen att anstränga sig för att hänga på.
Väl hemma, så var jag tvungen att testa direkt. Lasse fick filma med det vi hade till hands, dvs min mobil och vi började med att jag bara gick utan kommendering. På det stora hela tycker jag tycker faktiskt det ser riktigt fint ut. Visst, jag måste fila lite på svängar och dylikt, men det är bara detaljer. Hon gasar fortfarande igång, MEN den stora skillnaden tycker jag ändå är att hon inte tvingas komprimera sig själv. Halterna blir snabbare och hon känns mer alert. Nu ska jag bara få till min NATURLIGA gång, för så fort Lasse började kommendera, så stelnade axlarna till och positionen försvann. ”Hur svårt kan det va?!”
Lämna en kommentar