Ni vet den där känslan, när man kommer innanför dörren
och allt ser lugnt ut.
Den känslan har vi sällan här.
Limpans käftar.
Stövelns saknade bit.
Två perfekt matchade halvor.
Haha! Lika spännande varje gång 🙂
GillaGilla
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta…känner igen detta fenomen alltför väl.
Sorry men av någon konstig anledning så känns det bra att se att det är fler än jag och mina skor/stövlar som drabbas.
(mitt blogginlägg imorgon handlar om sköna, goa stövlar…) 😉
Kram
GillaGilla
Lämna en kommentar