Det är inte ofta man får ”sovmorgon” när man ska på prov, men med campingen endast fem minuter från provplatsen, så kunde vi ställa klockan på 06.30. Som femte par, med start efter lunch, så kunde jag dessutom kolla in upplägget i lugn och ro, medan Bacci låg kvar i stugan.
Provet i sig var verkligen okomplicerat. En dubbel på land för hund nummer ett (30-40 meter ut i ett mer eller mindre kuperat område), medan hund nummer två, dvs jag skulle ta in en landdirigering. Inte så lång, men med svårigheten att man kunde tappa hunden bakom en gran åt höger. Bacardi valde dock att dra mot vänster och den förra hundens markeringar, vilket i sig var en lättnad, OM hon bara lyssnat på mig och inte tänkt själv. Kaninen kom in, men inte så smidigt som det borde gått.
På vår dubbel hade vi den där turen man sätter o framför. Den sist kastade spikade hon och när jag skulle skicka på den först kastades, så riktade jag henne noggrant. Hon sprang helt rätt, men istället för att gå åt vänster vid grenen, där fågeln landat, så valde hon höger. Gah! Fågeln kom in, MEN jag var tvungen att stötta henne litegrann.
Söket gjordes gemensamt från en stig, fast åt varsitt håll. Två in på ena sidan, transport framåt och två in på andra sidan, etc. Bacardi hade lite svårt att koppla att det var ett sök och stora delar var mest ofokuserat spring, varvat med att hon kom in tom. NÄR hon sökte, så gjorde hon det riktigt bra dock, men någon etta hade vi i alla fall inte. På PLUSSIDAN hade vi att hon tog gåsen, galopperade i och lämnade av i hand.
Sist ut var vattenarbetet. En dubbel åt hund nummer ett och en dirigering åt mig. Många hundar hade siktat på fel landtunga och målet var att föra dem i vattnet i största möjliga mån. Inte helt lätt med stubbar ovan och under ytan, samt en hund som inte gör som man säger. Jag kan köpa att man inte kan, men har lite svårt för olydnad. Dirigeringen kom in och det som jag är RIKTIGT nöjd med, är att hon valde vattenvägen hem TROTS att land var enklare och trots att de flesta (om inte alla) valt landvägen tillbaka.
Avslutningsvis gjorde hon ett bra markeringsjobb på vatten, men även här hade vi lite otur och olydnad. Anden som kastades först, landade på blankvatten och var en markering som de flesta haft svårt för. Jag ville att hon skulle ta in den först, men trots att jag tyckte jag var tydlig i mitt skick, så valde hon vitfågeln som landade på gungflyet. Spikade den dock, så förutom olydnaden, så gjorde hon ett bra jobb. När jag sedan skickade henne på anden, så såg hon så säker ut och när hon var i jämnhöjd med den, så fanns det två val. Höger rätt, vänster fel. Hon valde vänster och båten (något som nästan alla gjort). Med lite hjälp av mig fick jag in den och ÅTERIGEN valde hon att simma hela vägen tillbaka. STORT plus!
Allt som allt räckte det till ett tredjepris och därmed även vårt första pris i elitklass. Inte fy skam, men jag VET att vinkande bättre. Imorgon är en annan dag och förhoppningsvis har dagens arbete gjort att hon taggat ner lite och landat på en hanterbar och LYDIG nivå. För OM provet har ett liknade upplägg svårighetsmässigt och hon lyder, då kan vi faktiskt ta vår första etta. ”Hur svårt kan det va!.”
Lämna en kommentar