”Nu kommer en fråga som väl egentligen hör hemma i frågelådan…. Om hunden inte är helt fokuserad på att träna, men du har bestämt att nu är det träningstid – hur löser du det? Gör du olika med de olika hundarna, eller har du en lösning som passar alla? Och har du någonsin haft problemet med någon hund att de är bara halvt med i träningen och halvt med på vad som händer runt omkring? Hur löser du det? Berätta gärna i ett eget inlägg”.
Det beror nog helt på VARFÖR de inte är med till hundra procent. Har de full koll på vad uppgiften, som jag gett dem, innebär? Är de inne i någon hormonstinn ålder eller är det löp på gång? Kan jag gått för fort fram vad gäller störning? Är JAG fullt fokuserad på vår uppgift? Det enda som är helt säkert är att jag behandlar alla individer olika, eftersom de helt enkelt ÄR olika och OM de vet vad uppgiften går ut på, då kräver jag faktiskt fokus. På fritiden gör vi vad vi vill. På jobbet jobbar vi.
Förr tränade jag nod OAVSETT om hunden var med eller inte, men numer finns pass där jag lagt ner träningen, eftersom jag inte får den responsen jag vill/kräver. Det ger ju faktiskt varken mig eller hunden något, om inte båda är med på tåget. Om de av någon anledning INTE är det, så brukar det -i mitt fall- bero på löp och/eller begynnande sjukdom. Självklart kan det vara så enkelt att hundarna också ledsnar på träningen, precis som vi. Kanske behöver man en utmaning, lite svårare uppgifter som kräver att hunden engagerar sig.
T.ex. Tequila, som är den av mina hundar, som varit mest svårmotiverad vad gäller ”uppstyrd” träning. Tidigare jobbade hon BARA om hon ville och det var inga långa stunder. Hon och jag hittade väl någon sorts kompromiss, där vi inte tränade varje dag och inte repeterade inte uppgiften särskilt många gånger, MEN vi tränade när jag ville det. Punkt! För ett par år sedan vände det och om det berodde på mognad eller bara att hon helt enkelt uppskattade lite egentid, det vet jag inte. Det jag vet är att nu ÄLSKAR hon att träna. Dock är det viktigt att UTMANA henne med svåra uppgifter, för blir det för enkelt, så tycker hon att jag kan lösa det själv.
Sedan har vi Xanté som gärna VILL, men under sina könsmognadsperioder inte klarat hålla ihop huvudet. Hans intentioner att vara mig till lags har det inte varit något fel på, men när han väl skickas ut på sin uppgift, så glömmer han vad det är han ska göra. Lite som vilken tonårskille som helst alltså. För hans del har det varit TOTAL träningsvila som gällt -i drygt ett halvår- och först nu kan vi börja dra igång träningen igen.
Eller Havanas dåliga uppföljning på markeringar i jakten. Hon sprang ut till den ungefärliga nedslagsplatsen, tittade på mig och vände helt sonika tillbaka in. Den hunden har envist jobbat på tills hon funnit och ALDRIG gett upp. Särskilt inte på markeringsuppgifter. Men det hade en bakomliggande orsak. Hon hade Anaplasma och en hyfsat rejäl släng av det med. Inte lätt att klara fokusera då.
Lämna en kommentar